Hem » Öringens återkomst i Svartån

Öringens återkomst i Svartån

Den storvuxna Sommenöringen gynnas av de faunapassager, lekbankar och uppväxtområden vi gjort i Svartån. Insatserna visar tydligt på hur samspel mellan naturvård och vattenkraft kan skapa framtidssäkra lösningar för hela vattensystemet och de arter som lever i och runt det.

Svartån, ett av Smålands viktiga vattendrag, har länge varit en livsnerv för både människor och djurliv i området. Men likt många andra strömmande vatten har även Svartån påverkats av mänsklig aktivitet. Sedan några år tillbaka ansvarar Tranås Energi för vattenvårdsarbetet på den sträcka som rinner genom Tranås. Målsättningen är att öringstammen, med den storvuxna Sommenöringen, ska bli så pass stark att det till och med blir möjligt med sportfiske här i framtiden.

Den storvuxna Sommenöringen är en av fiskevårdsarbetet främsta målarter.

Teknik och tradition i symbios för Svartåns öringstam

I filmen får du se delar av det fiskevårdsarbete som utförts i Svartån under 2024.

Fiskevårdsarbetet i Svartån bygger på en kombination av traditionella och moderna metoder för att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för åns vattenlevande varelser, inte minst öringen. Ett av de centrala inslagen är att bygga faunapassager, vilket gör det möjligt för fisken att återvända till sina naturliga lek- och uppväxtområden och röra sig fritt i hela vattensystemet. En annan viktig del är det kontinuerliga fiskevårdsarbetet i åns strömmande partier. Biotopvård för laxartade fiskar i rinnande vatten handlar mycket om att återställa och förbättra fiskens naturliga livsmiljöer. Lekområden restaureras genom tillförsel av lekgrus och strukturer som främjar romläggning och yngelöverlevnad.

Nedanför dammväggarna i anslutning till faunapassagens inlopp i Åsvallehult finns fantastiska möjligheter för öringen att både leka och växa upp. Här finns syrerikt pulserande vatten, stenbumlingar som gränsar mot grundare partier av lekgrus – allt under ett skyddande tak av al, pil och björk. Men över tid försämras platsen successivt: lekytorna lider av påväxt och dessutom har viktiga grusbäddar förflyttats nedströms av vattnets kraft. Tranås Energi tillsammans med Jönköpings Fiskeribiologi har i år genomfört det viktiga fiskevårdsarbetet med att anpassa och förbättra Åsvallehults värden för lek och uppväxt.

Genom utplacering av nya stenblock syresätts vattnet och skapar samtidigt gömslen för ett- och tvååriga öringyngel och genom nyanläggning och förbättring av lekgrusbäddar ökar öringens möjligheter att reproducera sig.

– Vi har satsat på att bygga faunapassager vid våra kraftverk och dammar samt att återställa strömmande partier för lek och uppväxt. Ett bra exempel är den här platsen i Åsvallehult. Här kan öringen leka och växa upp ute i ån, men även inne i själva faunapassagen, berättar Magnus Lundberg, projektledare på Tranås Energi.

En framgångssaga med tydliga resultat

Fiskevårdsarbete är en kontinuerlig process som följs upp noggrant med hjälp av kameror och elfiske. Dessa verktyg gör det möjligt att mäta framsteg och identifiera områden som behöver ytterligare insatser. Vid elfiske övervakas en och samma strömsträcka s.k. lokal årligen. Vid elfiske bedövas fiskarna tillfälligt och kan sedan räknas, mätas och vägas. Data arkiveras och sammanställs för analysarbete där biologer kan dra slutsatser om hur fiskbestånden mår och vilka fiskevårdsåtgärder som bör tillsättas. Kamerorna visar i realtid hur upp- och nedvandring av fisk ser ut, exempelvis hur lekfisk rör sig i strömmen, eller hur många ålar som vandrat nedströms i början på den långa resan till Sargassohavet.

Hittills har arbetet i Svartån gett tydliga resultat. Öring som tidigare bara lekte i de nedre regionerna av ån har börjat sprida sig längre upp i systemet. Från de första åtgärderna för över 15 år sedan till idag har öringen etablerat sig på platser där den tidigare saknades, flera kilometer uppströms.

– Vi ser med hjälp av kameror och elfiske att fisken rör sig uppåt i systemet. Nya lek- och uppväxtområden ger en dominoeffekt, där fisken återerövrar forna domäner, förklarar Magnus.

Vid elfiske utvärderas vilka arter som finns i vattensystemet och hur starkt beståndet är. Här en ung ål.

Energiproduktion och naturvård i balans

Vi vill visa att det är möjligt att kombinera hållbar energiproduktion med naturvård. Genom att bygga faunapassager vid kraftverk och dammar samt aktivt delta i fiskevårdsprojekt stärks inte bara öringstammen, utan hela ekosystemet.

– Vi vill vara en del av lösningen och bidra till hela den biologiska mångfalden i våra vattensystem där vi utvinner energi, summerar Magnus.

Så här fint blir det! Nyanlagda lek- och uppväxtområden för öringen i Svartån, Åsvallehult i Tranås.

Tillbaka